I en stockholmsserenad

Det ska erkännas att jag är en riktig Stockholmstjej. Jag älskar min stad. Jag är 08a rätt igenom, uppvuxen i förorten och jag har alltid tänkt att jag inte kan bo mer än 20 minuter från Stockholms innerstad, jag vill ha nära till allt. Men på sistonde har ett litet frö av tvivel börjat växa inom mig, jag har börjat prata om att flytta till en annan stad (nu ligger den iof en timma från Stockholm). Jag ser framför mig hur vi bor i en villa vid havet, har en liten brygga, jag jobbar som fotograf och har en studio med panoramafönster ut mot havet.

Och det är nu det sjuka i den här drömmen tar vid: Jag ska börja baka bröd och Medelhavsgrytor. Alla som känner mig vet att jag hatar att stå i köket och köket hatar mig. Jag vet inte vad allt det här kommer ifrån, det är mycket olikt mig, speciellt hela den här baka delen.  Men jag kan inte riktigt släppa tanken på det där huset vid havet. Jag har tillochmed förträngt att jag blir fullkomligt uttråkad på fyra sekunder och kanske inte alls skulle stå ut längre än 20 minuter från stan. Det kanske är tur att det är många år kvar tills det är dags att lämna lägenhetslivet.

Bilder från i Julas

There is a landslide coming through the morning mist.

Yes we can

Det gick bra, chefen köpte min idé. Det krävs självklart att jag verkligen visar vad jag kan själv. Men företaget lovar att skicka iväg mig på några kurser och jag kommer få göra praktik. Jag kan klara det här!

Bland sladdar och datorer

Nu har äntligen min dator med mina bilder kopplats in. Glädjande va?

My Mistakes Were Made For You

Det var bra igår, Last Shadow Puppets. Cirkus måste vara den bästa konsertplatsen i precis hela Stockholm. Sverige?

Det känns som att min sitter i manegen på just en cirkus. (Nu tycker jag iof att cirkusar är ett ganska vidrigt påfund, dom med djur då. Här ska vi sitta och titta på när vi förnedrar en häst som ska springa runt och underhålla, men det är ju en helt annan poäng och nu känner jag att jag svävar iväg.)

Och nu har jag blivit så gammal (eller trött åtminstonde) att det känns skönt att sitta ner och bara njuta. Satt på andra raden, så nära att vi nästan kunde röra vid Alex Turner. Det var en ovan känsla att vara så nära men inte stå och hoppa och trängas.

Alex såg rent ut sagt dyngrak ut, men lyckades spela och sjunga helt problemfritt. Och med en stråkorkester bakom sig var det jättefint.

Three little birds

Idag lyssnar jag på Three little birds av Bob Marley. Och jag tänker på dom personer som står mig närmast, J och J.

Min första J  och hennes familj, som stått mig så nära, för att cancern drabbat dom, det finns ingen rättvisa, så är det.

Min andra J för att livet inte alltid blir som vi planerar, men det kommer bli så bra i slutändan ändå.

I sista hand försöker jag väl intala mig själv det också. Antar jag.

Don’t worry about a thing,
‘Cause every little thing gonna be alright.

50 mm

Igår plockade jag fram mit 50 mm 1,8. Varför har den legat undangömd i väskan så länge?

Söndag igen

Fotade bröllop ute i Nacka igår. Var helt slut sen och åkte hem och däckade i soffan. Idag blir det jobba med bilderna och gymma. Söndagsöndagsöndag!

Trött trött trött

Bröllopet igår var helt perfekt. Det var så vackert och alla var så glada. Och vilken jäkla fest.

Natten slutade med att jag stod på F12 i lång balklänning (ner till anklarna) och dansade med några av dom svenska och holländska bröllopsgästerna. Galet kul.

Jag fotade i stort sett ingenting. Och kände inget behov av det, men det ska bli kul att se Emelies bilder sen, väldigt duktig och proffsig tjej.

Idag har vi i stort sett bara sovit och tagit igen oss. Tre av dom senaste fyra dagarna har varit festdagar och imorgon åker vi till Tallin. Jag behöver vila med andra ord.

När jag kom hem en kväll så var det bara att springa och hämta kameran och ut igen. Molnen var fantastiska. jag behövde något i förgrunden och tyckte att träden och skyltarna funkade bra ihop.